Köpguide - Kosmetiska ingredienser
Utbudet av naturligt smink och ekologiska produkter ökar, men hur säkert är innehållet i de produkter vi använder dagligen för att göra oss vackra? Smartson tar reda på vad som gäller just nu och vägleder dig till ett bra köp.
Det pågår ständigt diskussioner kring hälsoriskerna med skönhetsprodukter och debatten kan delas upp i två läger. Naturkosmetiska förespråkare menar att så lite konstgjorda ämnen som möjligt bör användas på huden eftersom de absorberas och påverkar hela kroppen, ofta negativt. Företrädare av traditionell kosmetika anser däremot att dessa produkter är noga kontrollerade utifrån de nyaste rönen och inte medför någon hälsorisk, utan snarare bidrar till bättre hudvård. Industrin är lukrativ och det finns studier som stöder båda parter, vilket gör debatten omfattande och komplicerad.
Regler EU-kommissionen bestämmer vilka ämnen och i vilken utsträckning dessa får användas i kosmetiska produkter för att de inte ska vara hälsoskadliga vid normal användning. I Sverige är det Läkemedelsverket som ser till att EU:s regler följs, men det yttersta ansvaret över produkterna ligger hos tillverkaren eller importören. Till reglerna hör också att produkterna ska märkas efter innehåll så konsumenter med allergier eller överkänslighet kan välja bort parfym- och färgämnen, som anses vara de vanligaste allergenerna. Trots EU:s bestämmelser utförs det hela tiden nya studier som ifrågasätter olika ämnens hälsorisker, vilket ibland leder till att reglerna ändras. Några av de mest diskuterade ämnena just nu är mineraloljor, parabener, ftalater och parfymämnen.
Mineraloljor
Begreppet mineraloljor omfattar både oljor som är klassificerade som giftiga och sådana som är godkända som livsmedelstillsatser. Mineraloljor framställs av bland annat råolja och giftigheten avtar med graden av raffinering. Till kosmetika används vitoljor som är högraffinerade. Kemisk-Tekniska Leverantörförbundet KTF, är en branschorganisation för företag som importerar, tillverkar eller marknadsför kosmetik och hygienprodukter. Enligt KTF används mineraloljor i hudkrämer för sina hudvårdande egenskaper. KTF uppger även att de är reaktionströga och används som ofarlig bas vid allergitester. Mia Skaug är diplomerad naturkosmetisk hudvårdsterapeut på Moonsun i Stockholm. Hon håller med om att mineralolja inte reagerar med huden eftersom det är ett dött ämne och därför kan det inte heller ge upphov för några allergier.
Däremot täpper det igen porerna 40- 60 procent och det döda ämnet tas fortfarande upp av huden, säger Mia. Enligt en doktorsavhandling vid Karolinska Institutet kan mineraloljor i kosmetiska produkter ge ledinflammation i djurförsök på råttor, men inte när det gäller normal användning av kosmetiska hos människor.
Parabener
Parabener finns på listan över tillåtna konserveringsmedel men har länge varit omdiskuterade eftersom en del av dessa har visat sig ha en hormonell påverkan i vissa försöksmodeller. En särskild vetenskaplig expertgrupp inom EU har kommit fram till att de vanligaste parabenerna, methylparaben och ethylparaben är säkra att använda i kosmetika och hygienprodukter. Däremot finns en osäkerhet kring propylparaben och butylparaben och det pågår fortfarande en utvärdering av dessa parabener. KTF hänvisar till EU-kommissionens tidigare godkännande av parabener och nämner att de använts i årtionden för att konservera både livsmedel och kosmetika. Mia Skaug förklarar att det finns andra, mer hudvänliga sätt att konservera produkter på, som till exempel med eteriska oljor. Vissa eteriska oljor kan dock innehålla komponenter som är allergiframkallande, till exempel eukalyptusolja och lavendelolja. Det bästa är kanske att välja produkter som inte innehåller vatten, då de behöver inte konserveras, menar Mia.
Ftalater
Ftalater har använts som mjukgörare i 50 år, främst vid tillverkning av PVC-plast. De har bland annat varit omdiskuterade för sin påstådda skadlighet på fortplantningsförmågan. Två av dem, DEHP och DBP, har uppförts på en särskild lista för cancerframkallande, mutagena och reproduktionstoxiska ämnen (CMR-listan). På www.ftalater.se uppger man dock att det hittills inte har funnits ett enda känt fall där ftalater haft några negativa hälsoeffekter på människor.
Parfymämnen
Parfymämnen tillsätts för att ge produkter en tilltalande doft och ibland för att dölja dåliga lukter från andra ingredienser. Parfymtillverkarna har egna organisationer som reglerar säkerheten på grund av att parfymämnen ofta orsakar hudproblem. Parfymämnen kan också vara depigmenterade och pigmenterade samt ha cancerframkallande effekter, enligt Tox-info Handboken del 7, författad av en toxikolog och en yrkeshygieniker. Under åren har det arbetats för att minska användningen av allergiframkallande doftämnen som kan orsaka kontaktallergi. Många doftämnen har förbjudits och hamnat på listan över förbjudna kosmetikaingredienser och 2003 beslöt EU att vissa särskilt allergiframkallande parfymingredienser måste anges på förpackningen med INCI-namn i stället för med den generella parfum- eller aromamärkningen.
Råd från Läkemedelsverket•
Kontrollera märkningen innan du köper en produkt och köp endast om den har:
Innehållsdeklaration
Eventuella varningstexter skrivna på svenska
Eventuella användningsinstruktioner skrivna på svenska
Bäst före datum eller symbolen ”öppnad burk”
Ett företagsnamn med en adress inom EU/EES
Köp milt parfymerade eller oparfymerade produkter när det finns sådana alternativ, för att minska risken för allergi mot parfymämnen.
Låt inte barn under 16 år färga håret med permanenta hårfärgningsprodukter (oxidationshårfärgningar) på grund av risken för allergi mot ämnena som ingår
Köp inte produkter som har otydliga anvisningar om hur de ska användas
Köp inte produkter för egen användning om de är märkta med ”endast för yrkesmässig användning”
Köp endast en produkt som marknadsförs med påståenden om botande, lindrande och andra liknande medicinska påståenden om du är säker på att produkten är en godkänd läkemedelsprodukt (sådana påståenden är inte tillåtna för kosmetika och hygienprodukter)
Var extra vaksam när du handlar produkter på Internet, där kan det förekomma hälsofarliga produkter eller produkter som inte följer reglerna.
Senast uppdaterad: 2010 06 08
Av: Linn Björklund
